Allt du behöver veta för att förstå CCSVI

Ett argument när det gäller CCSVI är att hur skulle det kunna vara orsak till MS? Ja, det kan man kanske fråga sig... Man kan också fråga sig varför kroppen skulle angripa sig själv (om det är autoimmunt)...

Om man ser kroppen som ett helhetssystem och vad blodsystemet har för central roll i våra kroppar så är det inte så svårt att se en koppling.

I kroppen går blodet runt i våra blodkärl och systemet fungerar så att hjärtat pumpar med högt tryck via vänstra kammaren ut syrerikt blod till det stora kretsloppet via aorta då syresätts kroppens organ/vävnader. När det gått runt artärerna kommer det till venerna och är då syrefattigt. Det syrefattiga blodet samlas till slut i undre och övre hålvenen (vena cava inferior / superior) och töms i högra förmaket hjärtat. Därifrån går blodet via höger segelklaff till höger kammare och pumpas ut i det lilla kretsloppet där det syresätts i lungorna. Därifrån går blodet till vänster förmak till vänster segelklaff till den vänstra kammaren. Och så börjar proceduren om med syrerikt blod ut i det stora kretsloppet...

Blodomloppet är kroppens transportsystem där syre, näringsämnen samt olika hormoner och signalsubstanser kan föras runt i kroppen. Blodet cirkulerar i blodkärlen och tar med sig de olika ämnena. Blodet för även bort avfall som bildats vid ämnesomsättningen. Det är på så sätt som detta hör ihop.

http://www.youtube.com/watch?v=PgI80Ue-AMo

Vena jugularis interna
Inre halsvenen, som samlar upp blod från huvudet och halsen, och tömmer i övre hålvenen.

Vena jugularis externa
Yttre halsvenen. Den tar emot blod från bland annat nacken och halsens ytliga delar, och tömmer blodet i nyckelbensvenen.

Vena azygos
i bröstkorgen som leder blod till denövre hålvenen
Ven längs bakre bålväggen på höger sida. Utgår från v cava inferior och sammanstrålar med v cava superior. Mottar blod från bakre thoraxväggen och buken, mediastinum, oesophagus och bronkialvener.

Andra vener det är bra att känna till:

Vena brachiocephalica (dexter / sinister)
 Vener som får blod från huvud och armar och fortsätter till vena cava superior.

Vena cava superior
Övre hålvenen. Den samlar upp blod från hela övre kroppshalvan, det vill säga huvud, hals, arm och bröstkorg. Venen tömmer blodet i hjärtats högra förmak.

Vena cava inferior
Nedre hålvenen. Den tar emot blod från nedre kroppshalvan, det vill säga ben, bäcken och buk. Venen tömmer blodet i hjärtats högra förmak

Vena cephalica
Arm/halsvenen, som tar emot blod från nyckelbensvenen och inre halsvenen på varje sida. De båda sidornas arm/halsvener går ihop till övre hålvenen.

Vena subclavia
Nyckelbensven går från v. jugularis interna fram till kanten på första revbenet


http://www.youtube.com/watch?v=-3XjH9vW7Uo&feature=related

Här är ett bra ordlista för våra inre system om du vill veta mera:
http://ting.nu/wordpress/wp-content/uploads/2010/08/Checklistor-tema-3.pdf

Dagens neurologer arbetar utifrån tesen att MS är en autoimmun sjukdom, dvs. att kroppens immunförsvar angriper kroppens egna celler. Det är lätt att ha illusioner om att immunförsvaret är ett speciellt, eget försvar i kroppen. Men, självklart hänger allt ihop. Utan ett effektivt immunförsvar kan vi inte klara oss. Kroppen skulle snabbt angripas av bakterier, virus och andra främmande organismer med allvarliga infektioner som följd. Immunreaktioner är ytterst komplicerade skeenden med många inblandade mekanismer.

Både yttre och inre försvar som samarbetar
Till det yttre försvaret hör huden och slemhinnorna och olika typer av sekret (saliv, svett, tårar, magsaft). Om det yttre försvaret inte hindrat ex. en bakterie som orsakar en infektion kopplas det inre försvaret in (främst vita blodkroppar). För att immunförsvarets celler ska veta vilka celler som ska angripas finns det antigener (markörer) på alla cellers yta. Normalt angriper immunförsvaret bara främmande celler.

Vid autoimmuna sjukdomar fungerar inte försvaret utan angriper även kroppens egna celler.
           
Olika försvarsreaktioner
De celler som ingår i det inre immunförsvaret angriper främmande organismer på olika sätt (som man kallar immunreaktioner) det vill säga inflammation, antigen/antikroppsreaktioner, mördarceller och makrofager (storätande celler).

Inflammation
När vävnad skadas uppstår en inflammation. Skadan kan bero på många saker; inflammation, överbelastning,infektion, virus eller svamp. När vävnad skadas vidgas kapillärerna och släpper då lättare igenom de vita blodkropparna (framför allt neutrofila granulocyter) Är inflammationen kraftig kan man få feber (för att hjärnans temperaturcentrum påverkas).

Antikroppar försvarar på ett annat sätt B-lymfocyter känner igen antigen som finns på andra cellers yta eller på mikroorganismer och kan också binda vissa antigen. Antigenet måste i så fall passa precis till lymfocyten, passar de startar ett komplicerat händelseförlopp. Andra vita blodkroppar varnas och B-lymfocyten omvandlas till en plasmacell. Plasmaceller är specialceller som kan bilda antikroppar. Antikropparna, som består av proteiner har förmågan att bekämpa precis det antigen (som gjorde att B-lymfocyten gick till försvar) Antikroppen binds till antigenet som blir oskadliggjord. Första gången kroppen träffar på ett främmande objekt (antigen) har den inte hunnit bilda tillräckligt med antikroppar för att bekämpa inkräktaren. Däremot nästa gång som inkräktaren försöker attackera finns det kvar B-lymfocyter som minns den tidigare händelsen och som aktiveras snabbt (minnesceller). B-lymfocyter anfaller främst bakterier.

Mördarcellererna, T-lymfocyter, kan också känna igen främmande antigen. När antigenet passar T-lymfocyten aktiveras den och bildar mördarceller. Mördarcellerna angriper främst virusantigen främmande celler som tillförts kroppen eller celler som har ”spårat ur” (cancerceller). T-lymfocyterna bildar också minnesceller.

Makrofager är storätande celler och liknar mördarcellerna men de kan inte skilja mellan olika antigener på samma sätt. En viss typ bildas av monocyter (vit blodkropp)  och neutrofila granulocyter

Informationen är hämtad från: http://www.1177.se/artikel.asp?CategoryID=19888&Preview         

Ett nätverk av blodkärl
Blodkärlen bildar ett sammanhängande nätverk i kroppen. De är huvudsakligen av tre slag: artärer, vener och kapillärer. 

Blodets uppgifter

* föra näringsämnen och restprodukter till och från cellerna

* delta i immunförsvaret

* transportera hormoner och andra signalsubstanser

* reglera surhetsgraden och innehåll av salter och vätska i kroppen

* vara med i att reglera kroppens temperatur

* se till att blodet levrar sig om man skadar sig

Röda blodkroppar
Varje sekund bildas det miljoner nya röda blodkroppar vilket styrs av hormonet erytropoietin. Finns det för lite syre i blodet känner njurarna av det och producerar mer av erytropoietin R öda blodkroppar innehåller hemoglobin, ett protein som innehåller gärn (och ger blodet den röda färgen) som transporterar och binder syre och koldioxid. Ju mer syrerikt blodet är desto ljusare rött är blodet ( syrefattigt är mörkrött).  En röd blodkropp lever i ungefär fyra månader. När den röda blodkroppen dör bryts den ner i mjälten och levern. Järnet tas till vara och transporteras tillbaka till benmärgen som sedan används till att bilda nya röda blodkroppar. Kroppen kan inte återanvända alla restprodukter, en del av hemoglobinet omvandlas därför till färgämnet bilirubin.   

Vita blodkroppar

Vars viktigaste uppgift är att försvara kroppen mot infektioner. Det finns flera olika sorters vita blodkroppar. Man skiljer mellan granulocyter, lymfocyter och monocyter.

Granulocyter - består av tre olika sorters celler, som har olika uppgifter:   1. neutrofila granulocyter försvarar kroppen mot bakterier genom att äta upp dem. 2. eosinifila granulocyter som ökar om man exempelvis får en allergisk reaktion eller en parasitsjukdom 3.  basofila granulocyter De innehåller rikligt med histamin som sätter igång den allergiska reaktionen om man är överkänslig.

Lymfocyter (mördarceller) är av två slag, T- och B-lymfocyter. Några T-lymfocyter finns kvar som T-minnesceller, som känner igen det ämne som utlöste kroppens försvarsreaktion. B-lymfocyterna omvandlas till plasmaceller när de kommer i kontakt med främmande ämnen som skapar en försvarsreaktion i kroppen, så kallade antigener. Plasmacellerna bildar antikroppar som bekämpar antigenerna. Även hos B-lymfocyterna utvecklas en liten del till B-minnesceller.
Monocyter kan äta upp inkräktare, som exempelvis bakterier. De tar även hand om död vävnad ute i kroppen. Cellerna bildar även olika ämnen som aktiverar T- och B-lymfocyterna.

Blodplättar

Blodplättar, (trombocyter), har mycket viktiga uppgifter. De innehåller olika ämnen som behövs för att blodet ska levra sig vid en skada, koagulera. Vid en skada på ett blodkärl klumpar blodplättarna ihop sig och fäster vid kärlets väggar. Därmed bildas en plugg som hejdar blödningen. Det finns ungefär 150–400 miljarder blodplättar per liter blod.

Blodplasma

Det som blir kvar om man tar bort alla blodkropparna från blodet kallas blodplasma och består mestadels av vatten. Hormoner och andra signalsubstanser transporteras runt i kroppen med hjälp av blodplasman. Även näringsämnen (ex. socker som glukos) transporteras av blodet. I blodplasman finns även salter av fosfat, kalcium, kalium och magnesium. 

Informationen är hämtad från: http://www.1177.se/artikel.asp?CategoryID=19888&Preview         

Det finns två icke viljestyrda nervsystem, sympatiska och parasympatiska som påverkar hjärtat och de styr aktiviteten i våra inre organ.  Exempelvis sätts det sympatiska nervsystemet igång vid stress, och blodtrycktet höjs och pulsen. Det parasympatiska nervsystemet är mest aktivt vid vila.